Igår så låg jag och Daren i sängen och pratade, precis som alla andra kvällarna. Fönstret var öppet och lite ibland så kom det små kalla vindar och blåste på oss. Men det var inte kallt utan helt perfekt. Innan jag träffade Daren så brukade jag sitta barnvakt åt folk jag känner, det var både för pengarna men även för min kärlek för barn. 

Daren tog min hand och log mot mig och frågade mig om vad jag tycker om tanken att skaffa barn med honom, hela jag sken upp och frågade om det var vad han ville? Precis när nästa vindpust kom på oss så log han och nickade. Detta som jag hade väntat på så länge, äntligen skulle vi påbörja att försöka skaffa barn. Jag visste ju dock att det kan ta flera månader innan jag lyckas bli gravid.

Lyckan för mig varade inte länge, vi hörde ett konstigt tyst gnäggande utifrån och jag kollade snabbt ut, White Sparkle stog helt still och såg hängig ut så jag slängre på mig kläder och sprang ut. 

Hon reagerade inte när jag kom in i hagen utan hon bara stog och orkade inte göra någonting. Mitt hjärta dunkade och allt jag kunde tänka på var att jag skulle förlora henne, det såg verkligen så illa ut.